Bild: Patricia Bertényi

Känslor på intensiven

Sorg

Jag går försiktigt med händerna i fickorna. Skötaren ler uppmuntrande med ögonen och leder mig genom intensivvårdsavdelningen. Stämningen är rofylld. Ingen springer. Eller ens går raskt. Föreställningarna från de amerikanska serierna om brådskan, uppståndelsen och de pipande ljuden på intensiven faller sönder. Solen flödar in genom fönstren. Vi kommer till ett öppet rum med två tomma sängar. Därintill finns ännu ett rum och genom fönstret ser jag moster. Hon ligger i respirator. Vid hennes sida sysslar någon i skyddsdräkt. Min strupe snörs ihop. Ögonen fuktas. Skötaren står bredvid mig, vänligt. Hennes närvaro ger tröst.

Belastningen på intensivvårdsavdelningen väckte oro

På intensivvårdsavdelningen är målet att avvärja tillfällig livsfara. Intensivvården är alltid individuell och den vårdande läkaren bedömer i samråd med andra yrkesutbildade när intensivvård behövs. Intensivvård är påfrestande för patienten och om den ges på fel grunder orsakar den onödigt lidande. När coronapandemin slog till i Finland var man rädd för att intensivvårdsplatserna inte skulle räcka till. Normalt tillbringar man tre dygn i intensivvård, men coronapatienterna får i snitt intensivvård i två veckor.

Överläkare Mika Valtonen och intensivvårdsskötare Sanna Nerjanto diskuterar sitt jobb och vilka känslor det väcker med sjukhuspastor Harri Heinonen.

Cynism hör inte till jobbet

En patient som kommer till intensivvårdsavdelningen är kritiskt sjuk. Det ställer stora etiska krav på dem som arbetar inom intensivvården. De handlar alltid i första hand om patientens bästa, men det är även viktigt att visa omsorg om patientens närstående. I vårdarbetet kan personalen möta många olika känslor, från patienter och närstående. De intervjuade betonar ett mänskligt grepp både när man möter sig själv och andra. Att bemöta döden hör till arbetet och är intimt förknippat med sorg.

Även vårdpersonalen känner sorg och det är normalt – rentav önskvärt. För att man inte ska bli cynisk i sitt arbete betonar de intervjuade vikten av att prata och bejaka sina känslor. Att bearbeta sina känslor tillsammans med kollegerna hjälper de yrkesutbildade att bibehålla sin funktionsförmåga.

Vad kände du?

Alternativen anknyter till den grundkänsla som var framträdande i samband med fenomenet på den här sidan. Vi kallar dem sekundära känslor. Det kan hända att du kände något helt annat och inget av alternativen passar in på dig. Välj då alternativet ”något annat”. Om du vill kan du också skriva ett brev där du berättar vad du kände.

När jag läste nyheter om läget inom intensivvården kände jag…

Järjestelmässä tapahtui virhe. Yritä hetken kuluttua uudestaan.

Tack.

Du var inte ensam om dina känslor.

{{ parseInt(result.result_count * 100 / totalVotes)}} %

{{ result.result_name }}

Tummasti pukeutunut henkilö seisoo kadulla savun keskell'-

Konspirationsteorier