Bild: Pekka Hannila
Kalasångest
Glädje och sorg
”Avspärrningen av Nyland upphör” säger de på tv. En varm våg av lycka sprider sig från bröstet och ner i magen. De kära småkusinerna kan komma i varje fall. Fast de är ju fyra i den familjen? Och vi är tre, plus mormor. Hon är i riskgruppen. Hur många fick man vara på en och samma plats nu igen? Den varma vågen försvinner och ersätts av en pirrande, orolig känsla. Cateringfirman gick visst i konkurs den också. Eller varifrån beställde vi kakan nu igen, var det från det där andra företaget som satte lapp på luckan? Oj nej, vilken katastrof till förälder jag är. Förstör den viktigaste dagen i mitt barns liv. Vem vill fira bara med sina föräldrar? Ingen. Besvikelsen lägger sig som en tyngd över bröstet och sprider sig i hela kroppen. Jag har misslyckats.
”Den varma vågen försvinner och ersätts av en pirrande, orolig känsla.”
Färre gäster, bättre fest
Även om det ingicks nästan lika många äktenskap under pandemiåret som året innan, var det många som sköt upp sitt bröllop till följande år. Restriktionerna och rekommendationerna påverkade festerna. Gästlistorna krympte och många drömde om en liten och intim bröllopsfest. Många examensfester firades på distans och betygen kom på posten.
Stress och glädje över examensfesten
Studentdimissionen är för många lika mycket en släktfest som en viktig milstolpe mot vuxenlivet. Vissa familjer sköt upp firandet till hösten medan andra firade med ett litet antal gäster. Handsprit och utomhusfester blev vardag för många. Ändrade restriktioner och släktingar som hörde till riskgruppen skapade stress för festplanerarna. Samtidigt lindrades ångesten över pandemin av att traditionerna kunde upprätthållas och det gav en känsla av kontinuitet.
Tack.
Du var inte ensam om dina känslor.
{{ parseInt(result.result_count * 100 / totalVotes)}} %
{{ result.result_name }}
