Bild: Janne Savon
Coronatest
Rädsla
Jag torkar av handflatorna mot byxorna, varför är de så svettiga? Hjärtat bultar så att det nästan hoppar ut ur bröstkorgen. När jag skymtar den ljusblå skyddsdräkten i ögonvrån snör strupen ihop sig. Det här kan inte vara sant, drömmer jag? Som att vara med i en film om världens undergång. Jag sluter ögonen och andas. Snart är det förbi. Det tar inte länge. ”Nu får du luta huvudet bakåt och vara helt avslappnad.” Jag känner en liten borste gå in genom näsborren, andningen blir snabbare. ”Ta det lugnt bara.” Jag får lust att nysa. Det svider och kittlar konstigt. Ögonen rinner. Det gör ont. Jag känner paniken komma. Var känns smärtan egentligen? I näsborren, hjärnan eller båda? Jag vet inte.
”Hjärtat bultar så att det nästan hoppar ut ur bröstkorgen.”
Mängden coronatest femdubblades
Mellan juni och mitten av juli rentav femdubblades antalet coronatest. Många finländare fann sig plötsligt i en situation där de jämförde provtagningserfarenheter med sina bekanta. Särskilt många test utfördes i tätbefolkade områden som huvudstadsregionen, Egentliga Finland, Mellersta Finland, Södra Karelen och Kymmenedalen. Sommarförkylningarna och hösnuvan bidrog till den ökade mängden test.
Finländarna har bra inställning till testandet
Finländarna testade sig flitigt – vissa rentav flera gånger. Med jämna mellanrum blev det rusning till provtagningarna. Många oroade sig för att smitta ner äldre eller andra i riskgruppen, och därför ville man gärna testa sig innan man besökte släktingarna. Vissa upplevde dock coronatesten skrämmande: provet via näsan kunde göra ont eller kännas mycket obehagligt. Särskilt traumatiskt var det i många fall för barn.
Tack.
Du var inte ensam om dina känslor.
{{ parseInt(result.result_count * 100 / totalVotes)}} %
{{ result.result_name }}
